Årets resa startar
Torsdagen den 8:e november, reste de medlemmar som anmält sitt intresse för en resa till Tyskland över helgen. Bussen hämtade upp folk längs vägen till Trelleborg där vi tog färjan ner till Travemunde. Stämningen var, som alltid när vi är ute och reser, hög. En ny medlem hälsades välkommen på bussen, nämligen Ota Vojacek. Han kastades rakt in i hetluften med en gång då han fick de
la både hytt och hotellrum med herr Ordförande.

In i bussen igen
Nu var det bråttom att hinna iväg till nästa stopp, klockan började bli mycket. Men vi litade fullt och fast på att vår eminente chaufför Bertil från Hyllinge Buss, skulle hinna fram i tid. Det eviga kortspelandet i bussen satte fart igen... Efter en timme kom vi fram till nästa butik, Schlangen i Neuss, en akvarieaffär i tre våningar, ciklider i källaren, sällskapsfiskar i markplan, utställning och bar på övervåningen. Säga vad man vill men tyskarna vet hur man drar kunder. Inte heller här köptes det ett endaste dugg. Återigen kammade de penninghungriga tyskarna noll.

Woh sind das Hotell SeeHof?
Hotellet vi skulle bo på hade tydligen flyttat sig över natten. Det tog en bra stund innan det var återfunnet, snabb incheckning och sedan bums till restaurangen trodde vi, men icke sa Helga i receptionen. Alla skulle skriva in sig med namn, hemadress, telefonnummer, födelsedatum, skonummer och kragstorlek, allt i den tyska effektivitetens namn. Efter denna underliga procedur fick vi äntligen nycklarna och kunde omtumlade stappla iväg och slänga väskorna på rummen.

Maten förlät dock allt, vilket käk, allt verkade gott och faktiskt relativt billigt. Själv tog jag rådjursmedaljonger med rosépepparsås och potatisgratäng, YUMMY!! Den goda maten sköljdes givetvis ner med några skummande tyska bier. Sen var man färdig för sängen vill jag lova.

06.30 Frukostführern blåser revelj
Vi hade inte mer än somnat i våra sängar förrän det bankade på dörren, Marcus Zadenius, frukostbufféernas Nemesis, var på språng, jag tror att den mannen inte sover som vanligt folk, han står upp innanför dörren, fullt påklädd men i någon sorts dvala som han inte kan väckas ur, annat än av en frukostbuffé.

Mal-Ta-Vi
Detta måste vara en av de mest välsorterade ciklidbutikerna i världen, de har ett helt gäng egna fångsstationer i Afrika. Det gör att de har ett helt otroligt utbud av vild-fångade ciklider, både från Malawi- och Tanganyikasjön. I anslutning till butiken finns en odlingsavdelning där dom föder upp yngel så att vanliga dödliga också har en chans att ha råd till att skaffa lite spännande fiskar. Innehavaren March Danhieux och hans personal är mycket trevliga och tillmötesgående.

Här shoppades det mer rejält, detta var ju resans huvudmål, listor fylldes i och pengarna räknades om och om igen, hade jag verkligen inte mer att handla för, det fanns ju så mycket att ta med sig hem....

När alla hade lämnat in sina önskelistor gick vi ner till snabbköpet längre ner på gatan för att proviantera innan bussresan fortsatte.

Discuskungen
Medan Marcs personal packade våra fiskar guidade han vår buss längs slingriga bergs-vägar. Vi skulle besöka en discusodlare i en av grannbyarna, ingen hade väl några större förhoppningar om att vi skulle få se något speciellt. Men ack vad vi bedrog oss.

Det visade sig vara den mest välskötta och välinredda akvariefiskodling vi någon gång sett, alla var imponerade. De stora karen längs väggarna var sprängfyllda med de största och vackraste discusar vi hade sett. Allt var automatiserat och datorstyrt. Det visade sig vara bra pris på fin discus i Tyskland, de stora fiskarna kostade ca 1000 mark stycket och för femkronorsstora yngel fick man hosta upp 100 mark. Då är det inte konstigt att man lägger ner lite jobb på sin odling.

Medan tankarna malde i våra huvuden om varför vi inte valt att odla discus istället, gick bussen tillbaka till Mal-Ta-Vi där fisken nu var packad och klar för avhämtning.

Så här trevligt kan man bo om man odlar discus i Tyskland
Några av de fantastiska discus som fanns i odlingslokalen och jag måste erkänna att jag inte har en blekaste aning om vad det är för sorter, men snygga är dom.
Vi tog farväl av Marc som sade att han såg fram emot att träffa oss igen på ciklid-stämman som vi anordnar till våren i Malmö. Marc kommer att vara en av föredrags-hållarna på stämman, ni kan nog räkna med ett intressant föredrag.

Mot Hildesheim
Nu var det en bra bit upp till Hildesheim där vi skulle övernatta. Lasse Liliedahl, som inte hade uppfattat att man kunde ätit middag på Hotell Seehof kvällen innan, ropade med jämna mellanrum på matpauser. Vi andra som fortfarande var mätta ville hellre fortsätta så att vi skulle komma fram i tid, men givetvis fick vi ge oss, för vem kan neka Lasse ett mål mat, något som han verkligen behöver mer av. Vår kunnige guide i turistklass, MZ, lät förkunna att om vi tittade ut genom fönstren så skulle vi få se hur otroligt vacker den tyska Autobahn var...."Oj oj, was war das? Noch ein mal ein Luft-ballong, titta pågar, en vindmölla, undrar om det finns fler?". Jajamen det fanns det och ingen fick missas.....

Visst är det något speciellt med det tyska landskapet..

Nu blir det party, trodde man
Efter hela dagen i buss beredde vi oss på att återigen testa Hildesheims nattliv, vi har nämligen varit här en gång tidigare och då var det oktoberfest.!!! Men det var ingen större rusning ut i nattvimlet, pizza, öl och sen i säng. Tyvärr kom vi aldrig till stället där oktoberfesten hade varit förra gången, synd för där var det tryck.

Morgonen efter var det dags igen, ja ni börjar väl kunna vad som händer på morgonen på våra resor, just det, frukostbuffé igen. En för morgonen sprudlande glad buffé-frossare hade just avslutat sin frukost när vi andra anlände till matsalen. Med glada tillrop lät han hälsa att nu skulle han minsann spela av mig alla mina surt förvärvade enkronor i bussen på vägen hem, vilket också skedde.

Gränshandelns Ullared
Färden gick nu mot Puttgarden där den berömda Bordershopen ligger förtöjd, en flyt-ande köplada i tre våningar med en massa öl, vin och godis. Men när vi kom dit där det skulle vara så bra, då var det stängt, lägg ner Bordershop!!! Dom behagade ha infört söndagsstängt en vecka innan vi kom dit, tack för det...så det blev till att inhandla varorna på båten istället till ett mycket högre pris.

Efter båtturen somnade de allra flesta i bussen och när vi sedan vaknade upp var det dags att stiga av för att försöka få våra, vid det här laget vittberesta fiskar, i akvariet.

Avslutningsvis
Som avslutning måste sägas att det var en mycket lyckad resa, hoppas alla hade lika trevligt som jag själv. Nu längtar man redan till nästa resa, det har snackats lite löst om inte Tjeckien kunde vara något att besöka.

Tack för mig.
Ola Johannesson

Överfarten gick fint och efter en för vissa personer låååång frukostsittning, äntrade vi bussen igen för att ta oss ner till Ruhr-området och en affär som heter Aqua-Treff. Det visade sig vara en mycket fin och välsorterad butik, här fanns både Tropheus och sandciklider i mängder, dock överensstämde priserna med butikens inredning så att säga. Ingen köpte något, kanske beroende på att vi inte skulle komma hem förrän 48 timmar senare, eller på att pengarna inte räckte till så mycket. Fin fisk hade dom i alla fall.
Buffén lockade fler föreningsmedlemmar än någonsin. Alla satt kvar länge och njöt av allt som ingick i ät till du kräks-buffén.

En av de fina fiskarna på Aquatreff som inte fick följa med hem. Ophthalmotilapia ventralis "Orange" Zaire

Marc är den lagom runde mannen längst till vänster
Leif specialstuderar fiskarna
Sådana har jag odlat i tuuusental säger säkert MZ till Hasse.
Vad den här gynnaren har för latinskt namn vet jag inte, men törstig är han :-)